Forts. grannfejd 2
Ni som följt min blogg ett tag vet att vi har haft mindre trevliga grannar. De har suttit på balkongen (som hörs väldigt väl in till vårt sovrum) fram till tidigt på morgonen och skrikit, haft massa högljudda fester, tappat ner saker på vår balkong m.m.
Dessa grannar har flyttat och nu blivit ersatta av nya fjortisrökare. Var ute på vår balkong häromdagen och upptäckte massa fimpar och att balkongräcket var täckt med aska. Jag gick upp och pratade med dem direkt och de påstod att de slutat med detta. Nu, några dagar senare, ligger det en fimp på balkongen och räcket är fullt med aska.
Jag måste alltså upp och prata med dem IGEN! Gillar inte alls detta. Varför kan vi inte bara få grannar som sköter sig, eller iallafall beter sig normalt! Det kanske inte är en jättebra idé att aska sin cigg utanför balkongräcket om man har grannar med balkong under? Gah!
Jag kan tänka mig att det är min pappas vanliga dumheter. Han hittar på ord och uttryck ibland. Haha. Det har som fastnat.
ge dom ett askfat i inflyttningspresent x)
Det är bara att samla fimpar och aska i en burk och gå upp och knacka på "jag tror ni tappade något"....
Klart man inte skall aska ut från balkongen! Har de gäster får de komma ihåg och säga ifrån till gästerna också.
Sv: Tyvärr så är jag där igen när det gäller mitt skämmiga beroende. När det gäller att blogga, så tycker jag faktisk att det är en sorts beroende det också. För som jag skriver i inlägget så dras jag till datorn när jag är i närheten av en. Även om jag har en väninna på besök så vill jag gärna kolla mina kommentarer efter ett par timmar och får skärpa mig för att inte göra det. Men sen är frågan, NÄR blir det fel? För ett beroende måste inte vara fel, tycker jag. Det hela är lite svårt för man måste först definiera vad ett beroende egentligen är.
Jag tror att de flesta som bloggar är överens om vad det handlar om, det är mer hur vi skall beskriva det.